onsdag 30 november 2011

Salomons "The teacher´s handbook of slöjd"

Jag ahr länge funderat över bristen av litteratur som tar upp slöjdkunskaper.

Men det finns ju faktiskt redan en, en mycket intressant och innehållsrik sådan, från 1892:























Här går det att läsa första kapitlet:
http://www.archive.org/details/teachershandbookslojd00saloiala

( den går att köpa via t ex amazon.com, med en mycket märklig framsida)

Några intressanta citat, eller "direktiv":

" the teacher of educational slöjd must above all things have the habit of mind wich is indispensable for the right performance of the teacher´s work ; his personality must be such as renders him fit to be a teacher ; he must know the objects of educational slöjd and the means by wich they are to be attained ; and finally, he ought to have sufficient dexterity to handle the tools and to execute accurately the work wich is incidental to the course of instruction. These are the demands on him ; may he strive to meet them." (s. 6)

ett annat som handlar om slöjdens material som jag finner intressant att diskutera:

" Various materials, e.g., wax, clay, paper, pasteboard, wood, metal &c., may be used in educational slöjd. Wood, however, is for several reasons the most suitable material ; hence wood-slöjd has been the most popular of all, both in schools and for private instruction." (s. 6)

Med detta sista citat vill jag belysa materialvalen, vilka material vi väljer ut för eleverna att arbeta i och med.
hurvida trä eller "snickerislöjd" som Otto kallade den är den mest lämpliga slöjdarten håller jag inte med om, även om jag själv tycker bäst om att slöjda i trä.

Men här vill jag hävda att vår slöjd av idag skiljer sig från Salomons idé. Sanrare är det väl så att materialtypen faktiskt har blivit en del av ämneskunskapen idag, mot hur det var då. Då var materialtypen vald av läraren medans eleven möjligen fick välja ut en lämplig träbit, ett bra ämne att arbeta i.

Idag ska eleven i högre utsträckning själv välja material samt kombinera material, i först hand metall, textil och trä. kan man då säga att materiallära är idag en del av slöjdämnets kunskaper?

Skönheten i en anslagsvinkel och betydelsen av handverktyg

Hittade just denna vackra anslagsvinkel av rosenträ och mässig på http://www.hyvlar.se/ .

Ja ,det är en anslagsvinkel och inte en vinkelhake. Det stör mig lite att så många lär ut fel namn på detta verktyg. Åtminstone fel enligt den utbildning jag fått, som synliggjorde för mig att en vinkelhake är ett plant ritverktyg, medan en anslagsvinkel har ett anslag som är bredare och "slås an mot ämnet".

Så här kan en vinkelhake se ut:













...eller såhär:














Jag funderar även över betydelsen av estetiska och kvalitativa handvertyg i slöjdsalen.

Vad händer med slöjdundervisningen om vi prioriterar bort dyra och bullriga maskiner till förmån för att köpa in dyrare och finare handverktyg?
Flera fina ryggsågar, fogsvansar och rundsågar istället för hegnersågar och gersågar? Riktigt fina täljknivar och DMT-diamantbryne, typ.

Jag har en oprövad teori om att det leder till större utmaningar för eleverna och mer fokus på att öva upp handlaget, inte bara fokusera på tillverkningen. Maskiner eller färdiga lösningar eller hjälpredskap löser ju problemen åt eleven. (missförstå inte, maskiner är bra! Men kanske inte så pedagogiskt lämpliga?)

Tvingtorn, såglådor, borrjiggar, m.m. Det är väl självklart inte fel att ha dem i salen. Men att utgå från dessa när man påbörjar ett arbete, är inte det att snuva eleven på upptäckten av fenomenet? (T ex fenomenet att gersåga).

lördag 26 november 2011

Finslöjd och fulslöjd

Skulle dessa begrepp hjälpa oss i undervisningen?

Hur pratar vi om slöjdföremål och slöjdarbete med våra elever,  tex när det gäller motsatsord:

Bruksföremål - konstföremål?

Finslöjd-fulslöjd?

Inneslöjd-uteslöjd?

mjukslöjd-hårdslöjd?

råslöjd-torrslöjd?

traditionell slöjd - radikalslöjd?

osv....

tisdag 22 november 2011

Föreläsning och workshop om Lgr11 på Enskedeskolan imorgon onsdag

...kanske jag kan nå några stockholmslärare här, man kan ju alltid hoppas!

imorgon kl 18:00-19:30 är det slöjdlärarträff i Enskedeskolans matsal(t-bana: Sandsborg) för Lärarförbundets medlemmar.

Då ska vi som är där försöka reda ut eventuella frågetecken som dykt upp kring arbetet med den nya läroplanen, både den allmänna delen samt kursplanen för slöjd. Jag kommer att inleda och sen blir det prat utifrån behov bland deltagarna.

Till exempel kanske det finns behov att slå hål på myter och omyter om LPP-arbete och vad som egentligen förväntas av oss som slöjdlärare utifrån styrdokumenten?


Varmt välkomna alla medlemmar i Lärarförbundet!

Med hopp om en givande stund ihop.

Mvh
Jenny

lördag 19 november 2011

Så här ser en genomtänkt slöjdsal ut!

"Mellansalen" på Konradsberg:
 






















Verktygsväggen för träverktyg i fonden.Till höger om den utstickande delen sitter "sätta ihop-verktyg" och till vänster sitter "formverktyg" eller "ta-bort-verktyg". Färgerna är ljusa, dova. Några utvalda föremål stoltserar här och där, som "stör", "lockar" osv.

 
 

















En viktig del i salen är de öppna virkeshyllorna.Virket, slöjdmaterialet har en central placering i rummet och det finns ett "tänk" i konstruktionsvirke(sätta samman), formvirke och  associationsvirke(ta bort/forma), m.m. Detta för att eleverna snabbt ska komma igång med kreativa processer.
 























I direkt närhet till varje maskin placeras aktuella och besläktade verktyg. Det finns inte en full klassuppsättning av varje verktygstyp och det av en anledning. För att utveckla den kreativa förmågan  tvingas eleven att använda de verktyg som finns till förfogande. Det kan innebära att våga ta sig an ett verktyg som man känner sig osäker på, eller ovan att hantera. Eleven leds in i valprocessen genom att verktygen hänger nära liknande verktyg, svängborrar nära drillborrar/borrskaft och pelarborren.


Tänket i denna sal bygger bland annat på Vygotskijs idéer om den mediering som ständigt omger oss.
Att t ex inredningen i ett rum berättar för oss vad som förväntas av oss i detta rum. Beroende på vad vi placerar i centrum eller i förgrunden så medierar eller berättar detta för oss vad som är viktigt eller förväntat.


Genom att organisera, gruppera, systematisera skapas ett sammanhang och en ämnesordning.

Konradsbergsslöjden - ett minne blott?

Blott en dag, ett ögonblick i sänder.

Ikväll har jag varit på slöjdlärarträff i slöjdsalen på Konradsberg, gamla Lärarhögskolan och nuvarande Stockholms Universitet. I juni kommer portarna stängas igen för gott för slöjdlärarutbildningen här.

Det är en stor svart sorg.

Vi var 22 f.d. slöjdlärarstudenter, nuvarande slöjdlärare, som träffades och tog ett gemensamt avsked av "våra" fina salar, tackade av vår fantastiskt skickliga slöjdlärare - nej! -slöjddidaktiker Anders Eklundh. För som Anders själv kommenterade när jag tackade honom för allt han lärt oss: - Nej Jenny, jag har inte lärt er något, ni har lärt er själva. Jag har bara stört er, stöttat er, lett er...det är kanske det som är skillnaden mellan en slöjdlärare och en slöjddidaktiker? En slöjdlärare tror att hon eller han kan lära ut något eller lära någon något. Slöjdläraren ser på lärande och kunnande som något som en lärare kan lär ut. Slöjddidaktikern ser på lärande och kunnande som något individen utvecklar genom sina handlingar och sitt tänkande, där didaktikerns roll är att konstruera och designa miljöer för lärande.

Jag kan inte låta bli att längta efter att denna didaktik formuleras mer explicit! Så att den kan komma fler till gagn, så att den kan utmanas, kritiskt granskas, utvecklas, ändamålsanpassas...

En otroligt givande kväll! Vi pratade t ex om hur ogynnsamt för elevernas lärande det är med 80 minuters slöjdlektioner. Eleverna hinner knappt komma igång med att montera fast material och processen att välja verktyg, hitta sina bitar, osv. innan det är dags att börja städa, avslutande diskussion/skriva logg. Någon hade gjort en uträkning att man hinner i princip handleda varje elev i 1 minut och 28 sekunder och man vill gå runt till alla och ställa frågor, utmana deras tänk och visa på exempel i deras individuella lärandeprocesser. Och dessa elevers förmågor i slöjd ska vi göra kvalitativa bedömningar av. Hmmm! Hur tusan då?

Trots sorgen pga nedläggningen kommer det förhoppningsvis något gott ur dethär. Vi hoppas kunna fortsätta dessa givande didaktiska diskussioner. Vi hoppas kunna skapa ett nätverk där vi träffas som gått denna utbildning och tillsammans vidareutvecklar våra didaktiska redskap vi fått med oss, utifrån det gemensamma slöjdspråk och den slöjddidaktiksyn vi fått med oss från utbildningen.

Vi kunde lite skönt konstatera i gruppen ikväll att det här med lokal pedagogisk planering är inget att höja på ögonbrynet för. What´s the fuss all about? Vi som gått Konradsbergsutbildningen har fått tillverka didaktiska planeringar under hela vår utbildning. När vi arbetade med t ex "sammansättningar i trä" eller "yttre och inre form" fick vi samtidigt tillverka didaktiska planeringar anpassade för en elevgrupp, kopplade till styrdokumenten, med ett tydligt syfte och tydliga mål. Inga konstigheter. Självklarheter kan tyckas, om man påstår sig vara utbildad lärare...

Ett annat didaktiskt redskap vi fått med oss från utbildningen är det pedadgogiska rummet. Hur man kan skapa förutsättningar för lärande genom att inreda slöjdsalen på ett "igångsättande sätt". Att avskala och välja ut vissa verktyg för att eleverna ska lära sig kvalitativa kunskaper, inte kvantitativa...Flera av konradsbergslärarna har byggt fram och utvecklat sina sljödsalar som ett pedagogiskt rum.

Jag kan inte låta bli att fundera över vilka didaktiska redskap som slöjdlärarstudenterna i Linköping, Umeå, Uppsala och Göteborg får med sig i sin slöjdlärarroll. Jag är övertygad om att det där finns likande begrepp som är mer eller mindre utvecklade och formulerade likande våra redskap "didaktisk plan" och "pedagogiskt rum". Och kanske andra viktiga begrepp eller redskap som är betydelsefulla för att åstadkomma lärande i slöjd. För att inte tala om vad som lär finnas hos många av de fantastiska slöjdlärare runt om i landet som på sina skolor, i sina slöjdsalar, utvecklar ändamålsenliga lärandemiljöer/lärandesituationer i slöjd, men som tyvärr inte kommer andra till gagn eller sprids utanför det egna rummet.

Jag undrar över och vill utveckla:  vad, hur och varför!

tisdag 15 november 2011

strukturerad undervisning, allmänna råd...?

I skolverkets Allmänna råd till Lgr11 talas om vikten av strukturerad undervisning. Jag föredrar hellre ordet ändamålsenlig.

Vad betyder då detta?

Ja, det handlar om att Skoverket tycker att vi lärare är dåliga på att tydligt planera och följa upp vår undervisning. Är vi det? Eller är det så enkelt som att skolan inte är en skrivkultur som för ner allting på papper utan lärarna bär sin planering och bedömning i kroppen, i tankarna?

Jag är oavsett vad benägen att hålla med om att vi kan bli bättre. Bättre på att på att följa upp vår undervisning och systematiskt utveckla den, utifrån analys och kritisk gransking utifrån. Men det bör sägas att detta har helt enkelt inte varit fokus i vår yrkesroll. Lärare har nog mer sett sig som tjänstemän som följer och uträttar och framförallt verkar i det egna klassrummet, aldrig utanför, när det gäller att studera den egna undervisningen. Vi har inte sett oss som professionella yrkesutvecklare/undervisningsutvecklare som skapar och prövar på ett mer generellt plan, som sprider lektionsplaneringar och får dem kritiskt granskade.

Det är väl just denna systematiska prövning och utveckling som är garanten för att en verksamhet vilar på vetenskaplig grund(som undervisningen skall enligt skollagen). Då måste undervisningen tas fram på ett mer systematiskt sätt, inte att man ändrar lite här och där utifrån vad man känner för, utan att man har tänkt efter vad det är denna uppgift lär eleverna och hur denna uppgift står i relation till andra slöjduppgifter eleverna blir utsatt för under sina skolår.

Under de senaste åren har jag arbetat en del med skolutvecklingsmodellen Learning study. Styrkan med denna modell är att man på ett mer sytematiskt sätt utvecklar ett lektionsinnehåll och man gör detta flera lärare i grupp.

En learning study har vanligtvis tre cykler, dvs man planerar och genomför och följer upp en uppgift och så gör man om detta med samma "lärandeobjekt"(dvs det som eleverna ska lära sig) men man försöker i varje ny cykel att förbättra lektionen. Efter den tredje cykeln har man designat ett lektionsupplägg som man har prövat och utvecklat systematiskt.

Jag tänker inte här gå in mer i detalj på hur en learning study går till. Det finns inte ett sätt, det finns massvis och det finns också massvis av skrivna artiklar, teorier och dotorsavhandlingar kopplade till Learning study. Det finns mycket att kritisera också. Det skriver jag mer om i min licuppsats om den någonsin blir klar.

Det jag tänker gå in på istället är vikten av att vi lärare måste börja arbeta mer systematiskt - och experimentellt - i relation till vår undervisning.

Vi måste ta fram planeringar som är kopplade till styrdokumenten. Vi måste pröva dessa.
Vi måste pröva elevernas kunskaper för att se om eleverna verkligen lär sig det vi vill att de ska lära sig i denna uppgift. (i en learning study gör man för- och eftertest för att undersöka elevernas förmågor)
Vi måste ändra och göra förbättringar i uppgifter, utifrån kollegiala samtal och jämförelser och analyser av vad som skedde under lektionen och utifrån bedömningar av elevernas arbeten.

Vi måste göra allt detta om vi vill vara professionella på riktigt. Vi måste också se till att vi får tid och förutsättningar att arbeta på detta sätt. Förutsättningar som att regelbundet på schematid träffa kollegor på andra skolor i närområdet,  t ex ett par gånger per termin.

Två exempel:
Lärarna i min pågående learning study har en dag i veckan lektionsfri avsatt för detta utvecklingsarbete, under ett år.

På min skola har vi äntligen skapat ämneslag(utöver arbetslag) med konferenstid i regel varje vecka. Och vi ska på dessa konferenser planera och utveckla undervisningen gemensamt (vi är sex slöjdlärare totalt på vår skola). Vi är på g, även om vi ännu ligger i startgroparna för en systematiskt utvecklad undervisning.

fredag 11 november 2011

Att vårda materialen som omsluter oss

Kanske dags att skriva en LPP om materialvård?

Denna tanke slog mig imorse när jag som bäst stod och gjorde rent väggen brevid och bakom min toalettstol hemma i lägenheten. Jag är hemma med en retlig strupkatarr och ett retligt ryggskott och läkaren sa till mig att jag ska försöka variera mina rörelser och bygga upp muskulaturen med övningarna som min sjukgymnast lärt mig. Och jag måste säga att jag mår lite bättre nu.

Det hela började när jag borstade tänderna i morse. Jag störde mig på att vattnet rann ner alldeles för sakta i avloppsröret och att den lilla poolen som bildades i vasken fick mig att betrakta mitt tandkrämsspott på ett sätt som inte kändes så värst charmigt. Antagligen för att den där behållaren under vasken (vattenlåset) var fullt med hår och annat slagg och klegg. Yak! På med skuurhandskarna. En hink med vatten och klorin, för det råkade jag ha hemma och tänkta att även om jag helst bara vill använda såpa eller andra med miljövänliga rengöringsmedel så kan man ta lite kloirin till avloppsdelarna. Men oups, jag hällde i för mycket!!! FAN OCKSÅ!Vad göra man nu då? Det gjorde ont i mitt slöjdhjärta, ty man slösar inte med material i onödan och man är varsam med hälsofarliga medel som klorin. Det har jag fått lära mig av min kloka mor och min kloke far. Bäst att hitta ett sätt att dra nytta av den alltför stora mängden klorin. Det har de också lärt mig. Jag tittade mig om i badrummet. Fick syn på toastolen. Den såg inte ren ut... ni vet undertill där ytan kröker sig, fullt med damm och annat som jag inte vill beskriva mer i detalj. Men jag kan tänka mig att om man gör en odling och kollar i mikroskop här så torde man finna massvis av små räääliga bakterier. Mission possible!

Hur som helst. När jag som bäst satt och skrubbade kom jag att fundera över om hyrsegästerna som bodde här före mig någonsin skrubbade väggen bakom toastolen. De var ett par i min ålder. Jag tror inte det. Jag har nämligen aldrig själv gjort rent där tidigare under de sju åren som jag bott i denna lya, trots att jag nog går under benämningen "städfreak". Åtminstone i relation till mina stackars kollegor som jag delar sal med och som måste stå ut med mitt tjat om att jag tycker salen måste städas och röjas i hela tiden. Jag vet att jag ställer för höga krav på mina kollegor ibland och på mig själv men trots detta.

Detta till trots... Är det bara min städmani som talar eller är materialvård de facto en del av slöjdämnets kunskaper? Undrar vad ni andra där ute i landet tänker om detta! Är det vårt ansvar som slöjdlärare att undervisa eleverna om hur man sköter om och vårdar de material som omger oss?

Jag skulle vilja hävda det.
Jag skulle vilja gå så långt som att göra en LPP i materialvård.

Jag menar i slöjden ska ju eleverna lära sig att hantera material och verktyg på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Att hantera material.
Att bearbeta material.
Att vårda material.

Sen förstår väl även en idiot som jag att vi inte kan lära eleverna att städa toaletter på slöjden. Det hör väl snarare hem- och konsumentkunskapen till. Eller är det sånt som föräldrarna ska lära sina barn? Med handen på hjärtat tror jag att det är bekymmersamt få bland dagens föräldrar som lär sina barn detta, eller ens gör det själva. Många har ju dessutom städhjälp nuförtiden, inget ont om fröken rut. Men jag är övertygad om att städhjälpen inte går in och tar detta föräldransvar.

Så, vill vi ha en hel befolkning som inte vet hur man sköter om ett hem? Har kunskaper om hur man vårdar och sköter om de material som omger oss dagligen, såväl naturmaterial som kemiskt framställda tappat sin betydelse? För så uppfattar jag t ex den ambition som finns i dagens "kunskapsskola". Det är bara de teoretiska kunskaperna som är värt något. Matte matte matte till förbannelse. Men hoppas att mattefokuset mynnar ut i ett bredare kunskapsfokus. I en satsning på alla de skolämnen som är tänkt att grundlägga goda medborgare.
Vad är värt något kan man ju fråga sig. För hemmet, för samvaron och för att skapa ett hållbart samhälle.

torsdag 10 november 2011

Otto Salomon täljuppgift och slöjden i samhället

Hittade just detta ljuvliga klipp från en skola i USA:

Sloyd Whittling


Kolla även in hans blogg, Doug Stowe, där han skriver om sin slöjdverksamhet:

Wisdom of the Hands


Men apropå det första klippet funderar jag över hur många träslöjdare som ser kniven som det första verktyget eleverna får möta?

Min uppfattning är att idag är det istället såg, rasp, fil och slippapper som eleverna börjar med.

Men den här lilla "luftpennan" känns rätt spännande att låta dem göra. Men materialvalet verkar lite väl tjärvt och trist/styrt. Jag skulle nog hellre utgått från färska björkgrenar, kanske till och med att de får börja med att klyva en tjockare gren med yxa och träkubbe?

Tänk om vi kunde ha slöjd varannan vecka och då ha 140 minuter istället för 70 som våra treor har. Då skulle jag ta med mig ett gäng knivar och promenera över gatan till tantolunden, gå ner till vattnet och sitta och tälja med dem. Gärna tillsammans med min textilkollega som har med sig ull, kardor, varmt vatten i termos och såpa, sitta å mysa och ha kvalitativ undervisningstid. Den lpp:n vill jag skriva fram.

..i slutet av lektionen lägger sig alla elever på gräsmattan med sina täljda luftpennor med ullsnoddar och skriver slöjdberättelser i himlen.

Slöjden, i samhället.

onsdag 2 november 2011

Angående kommentarsbanker

Jag har fått önskemål om att lägga ut den kommentarsbank som vi har här i Stockholm när det gäller att fylla i skriftliga omdömen för eleverna.

Jag är personligen mycket kritisk till dessa formuleringar, jag tycker de är alldeles för generella för att eleverna ska kunna ta dem till sig och de ska fungera som feedback och "feed forward". Vi får ju inte fastna i att skriva för skrivandets skull, utan självklart för att utveckla elevernas lärande. Men bättre att ha något än att famla i mörkret? 

Bara kort om strukturen i stockholms skolwebb:

Vi har följande rubriker att fylla i när det gäller indivuduella skriftliga omdömen:

1. Eleven har visat följande förmågor - vi har bestämt att vi väljer ut max fyra kommentarer på sådant som eleven kan.
(+Fält för egna kommentarer)

2. Följande förmågor kan eleven utveckla i förhållande till kunskapskraven - vi har bestämt att vi väljer ut max två kommentarer.
(+Fält för egna kommentarer)

 
3. Så här ska vi arbeta för att eleven ska utveckla dessa förmågor
(Fält för egna kommentarer)


4. Eleven beräknas nå kunskapskraven i åk 6 under förutsättning att utveckling sker i nuvarande takt (kryssalternativ: osäkert eller ja eller i hög grad)

5. Finns det behov av att upprätta ett åtgärdsprogram? (kryssalternativ: ja eller finns redan)
 


Här kommer våra "fasta kommentarer" (läs dem kritiskt!)


Eleven har visat följande förmågor (välj ut max fyra)


-Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

-Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

-Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

-Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.


-I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg och redskap på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

-I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.


-Utifrån syftet med slöjdarbetet väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val.

-Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val.

-Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val.

-Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val.


-Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.

-Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.

-Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp.


-Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

-Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.

-Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.


-Eleven kan ge enkla omdömen om slöjdföremåls kvalitet.

-Eleven kan ge enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

-Eleven kan ge utvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

-Eleven kan ge välutvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.


-Eleven tolkar slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang om symboler, färg, form och material.

-Eleven tolkar slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.

-Eleven tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.



Följande förmågor kan eleven utveckla i förhållande till kunskapskraven: (välj ut max två)

-Framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner på ett mer genomarbetat sätt.

-Formge enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner på ett mer genomarbetat sätt.

-Använd handverktyg och redskap på ett säkert och fungerande sätt.

-Använd maskiner på ett säkert och fungerande sätt.

-Använd handverktyg och redskap på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

-Ge mer utvecklade motiveringar till dina val av tillvägagångssätt utifrån syftet.

-Ge mer utvecklade motiveringar till dina val av tillvägagångssätt utifrån syftet och någon miljöaspekt.

-Vara med och bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.

-Utveckla egna idéer i slöjdarbetet.

-Vara med och bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt under arbetsprocessen..

-Formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt under arbetsprocessen.


-Ge mer utvecklade omdömen om slöjdföremåls kvalitet.

-Ge mer utvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.